Ledare Ekolådans veckobrev 12

Det är tuffa tider för den svenska landsbygden och dess lantbruk just nu. Årtionden av rationaliseringskrav för att möta den internationella konkurrensen och hård prispress i handeln, har bidragit till en uttömning av landsbygden och en koncentration av lantbruk i allt färre och allt större verksamheter. Vi har nog snart nått gränsen för hur långt rationaliseringen kan gå, i alla fall om några som helst miljö- och djurskyddshänsyn trots allt ska tas.

Ändå säger finansminister Anders Borg i en intervju i tidningen Land, att han inte tror att ”svenskt jordbruk överlever som industri”. Anders Borg sätter istället sitt hopp till mer lokalt och ”närproducerat” och att förädlingsgraden av detsamma måste höjas.

Först driver man alltså en politik som tvingar fram industrialisering, och sedan dömer man ut den. Man driver en politik inriktad på urbanisering, för att sedan föreskriva ”lokalt och närodlat” som åtgärd för lant-brukets överlevnad.

Många, inte minst lantbrukarna som hoppat på tåget blir självklart upprörda. Det är lätt att förstå – man kan inte annat än känna med dem. Men lösningen ligger inte i ännu fler rationaliseringar eller i att frigöra lantbruket från miljö- och djurskyddskrav så att det blir mer ”konkurrenskraftigt”.

Efterfrågan på ekologiska produkter har ökat kraftig på sista tiden. Att vare sig Borg eller andra politiker eller företrädare för lantbruket verkar se detta som en möjlighet för svenskt lantbruk och svensk landsbygd, är minst sagt underligt.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 40

Jag deltog nyligen i ett seminarium i Södertälje som organiserades av Eko-logiskt Forum, ett nätverk för ”alla som är intresserade av ekologisk produktion och konsumtion”. Deltagarna utgjordes av representanter för sex av de sju riksdagspartierna, aktörer från marknaden och den offentliga sektorn samt från Ekologiskt Forum. Vi fick bland mycket annat höra om de lyckade satsningar man gjort kring ekologisk mat i Södertälje Kommuns skolkök. Förslag till nya nationella mål för ekologisk odling och konsumtion presenterades också.

Flera talare konstaterade att det var länge sedan det från politiskt håll givits några signaler om hur man tänker jobba vidare med att utöka den ekologiska odlingen, att det saknas nya mål. Men på www.ekologisktforum.se kunde jag senare läsa att fem av partierna är för målsättningar. Jag hoppas att det är så. Själv hörde jag bara två av partierna tala om reella mål och stöd till det ekologiska. I övrigt var det antingen blankt nej till detta eller så doldes svaret bakom fina tal om ”hållbarhet”.

Hållbarhet verkar idag kunna betyda nästan vad som helst och är ett gångbart ord för att undvika tydlighet i exempelvis miljöfrågor. Om man är intresserad av att svenskt jordbruk ska bli mer ekologiskt och använda gifter och importerad handelsgödsel i mindre utsträckning, gäller det att vara på alerten under kommande valrörelse och kräva tydliga svar. För det räcker inte bara med fina ord om hållbara lösningar.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 39

Jag undervisar ibland vid Järna Naturbruksgymnasium. Häromdagen diskuterade en klass frågan om märkning av ekologiska livsmedel.

Det finns ett omfattande regelverk för kontroll, certifiering och märkning av ekologiska produkter och ett världsomspännande kontrollsystem som övervakar odlare, lager, förädlare, importörer, grossister och butiker. När produkterna hamnar i butiken är de märkta och allt oftare inneslutna i plastförpackningar, bland annat för att man lätt ska kunna skilja mellan dessa och de o-ekologiska varorna. Märkning och specialförpackningar påverkar priset på ekologiska produkter i varje led. Hela system finns för att försäkra konsumenterna om att dessa produkter faktiskt producerats ekologiskt och därmed utan bekämpningsmedel.

När man handlar o-ekologiskt däremot, handlar man i de flesta fall rester av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel används mot bland annat ogräs, insekter och mögel och rester av dessa medel finns ofta kvar i marken, i vattnet, i maten och oss som äter den.

Så varför är inte de o-ekologiska livsmedlen märkta med information om detta? Vore de det skulle konsumenterna bättre förstå vad de köper. Vad de faktiskt väljer när de köper o-ekologiska produkter istället för ekologiska.

”Det är enkelt”, svarade en elev. ”Nästan all mat tas fram med hjälp av gifter, men man vill inte skrämma oss genom att berätta att rester av dessa gifter finns i maten. För då skulle vi vilja ha ekologisk mat istället.”

Kan det verkligen vara så enkelt?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 35

Det har hänt en del i GMO-frågan på senare tid. Efter att Italien nyligen förbjöd odlingen av Monsantos majssort mon810 har nu nio EU-länder någon form av förbud eller stopp mot kommersiell odling av GMO-grödor – Österrike, Frankrike, Tyskland, Luxembourg, Ungern, Grekland, Bulgarien och Polen är de övriga åtta.

I maj informerade bioteknikjätten Monsanto att de drar sig ur Europa. I debatten hörs klagomål på de europeiska konsumenterna ogrundade rädsla och skepsis och tillsammans med miljörörelsen hålls de ansvariga för att hindra GMO:s påstådda välsignelser från att komma världens fattiga till gagn. Argumenten från GMO­-anhängarnas sida handlar i regel om de potentiella fördelar teknologin kan bjuda världen, nästan aldrig om vad det fått för faktiska effekter.

GMO-odling har tillämpats länge, bland annat i USA, och resultaten är långt ifrån så strålande som man skulle kunna tro. Följer man debatten får man lätt uppfattningen att det inte pågår någon annan forskning eller utveckling inom jordbruket än det som handlar om just GMO, att det inte finns några alternativ för framtiden och att konsumenterna måste komma att inse det. I själva verket görs mycket annat – och än mer skulle kunna göras – när det gäller att försörja världen på ett hållbart sätt.

Det håller inte att lova en fantastisk framtid, man måste analysera faktiska resultat och forska mer kring tänkbara risker. Att forska vidare inom biotekniken är viktigt, men att släppa teknologin lös i naturen medför stora risker.

I Sverige hör jag inget om planer på att stoppa den idag tillåtna kommersiella odlingen av GMO-grödor, som exempelvis mon8102-majsen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 34

Som Dagens Nyheter rapporterade den 10 augusti har Testfakta (www.testfakta.se) nyligen låtit analysera prov av nio banansorter som säljs i svenska livsmedelsaffärer. Fem av dessa var o-ekologiska medan de övriga fyra var ekologiska. I samtliga o-ekologiska banansorter hittades rester av en rad olika bekämpningsmedel. Man fann också giftrester i fruktköttet hos flera av dem. Inga giftrester alls hittades i proverna från de fyra ekologiska banansorterna.

Det är nog allmän känt att den o-ekologiska bananodlingen använder sig av en hel arsenal av kemikalier, men många människor intalar sig att rester av dessa medel ”bara” finns i skalen. Nu vet alltså fler att så inte är fallet.

Användandet av bekämpningsmedel är en central del i o-ekologisk odling. I Livsmedelsverkets senaste rapport om bekämpningsmedelsrester i livsmedel (www.slv.se) uppges att 70 procent av de 2 010 testade livsmedlen visade spår av dessa medel. Rester av medlen sprids också till vatten, jord, växter och människor via odlingsområden världen runt.

Hur mycket vi själva får i oss via maten vi äter, är något många helst undviker att tänka på. Myndigheternas gränsvärden ger mycket begränsad trygghet när det gäller hälsoeffekter av dessa medel. Bland annat gäller dessa värden bara mängden av enskilda medel, inte summan av alla som kan finnas i en och samma produkt.

Så vore det inte klokare att, istället för att använda tid och resurser på att överbevisa oss själva om att dessa medel ”nog inte är så farliga”, fokusera mer på att få bort så många som möjligt av dem. Det vore bra för vår hälsa, bra för dem som odlar och bra för jorden.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 24

Jag har varit med länge nog för att minnas när alla som odlade, sålde eller efterfrågade mat framställd utan kemikalier ansågs vara riktigt flummiga. Men så småningom ville allt fler ha sådana produkter. Det kändes helt enkelt rätt att inte äta en massa kemikalier – och inte sprida dem i naturen heller. Vi var många som tjatade på våra handlare att ta in ekologiska produkter. Problemet var handeln, som oroade sig för att ekologiska produkter skulle skrämma kun-derna så till vida att de kanske skulle tro att o-ekologiska produkter var farliga.

Men man lyckades med att få in ekologiska produkter i butikerna och idag är det helt normalt att erbjuda ekologiska och o-ekologiska produkter sida vid sida. Ja, så bra på att få dessa bägge att samsas på hyllorna har man blivit, att frågan om de faktiska skillnaderna kommit i skymundan. Det som diskuteras istället är varför ekologisk mat är dyrare än o-ekologisk, eller hur produkterna är märkta. Visst har vi kommit en bra bit på väg, men fortfarande är det bara ynka 4 procent av alla livsmedel som konsumeras i Sverige som är ekologiska.

Naturskyddsföreningen som bestämt sig för att göra något åt saken har inlett en stor kampanj som ska pågå under hela 2013. Man har valt att använda ordet o-ekologiskt istället för konventionellt för det som ännu produceras med kemikalier och på www.snf.se är rubriken ”Så ologiskt är o-ekologiskt”.

Det är verkligen dags att ta ett steg till i riktning mot ett hållbart ekologiskt jordbruk och Naturskyddsföreningen ska ha en eloge för att de tar sig an saken. O-ekologiska produkter belastar miljön hårdare och riskerar att innehålla rester av kemikalier. Är det inte dags att märka mat som är o-ekologisk istället för den som är ekologiskt?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 19

I en artikel i DN den 29 april med rubriken Liten klimateffekt av när­odlad mat refererar man till en rapport gjord av Svenska miljöinstitutet, IVL där olika typer av matkassar jämförs utifrån en miljöaspekt. Man ställer en kasse där innehållet är ”närodlat” mot en där det är ”fjärrodlat” och jämför även kassar med respektive utan kött. Om kemikalier använts i odlingen, vilken effekt på miljön de i så fall har och hur långt de transporterats, tas inte med i beräkningen. När det gäller utsläpp konstateras att matens transportavstånd ofta har liten betydelse men att en minskning av köttkonsumtionen skulle ha mycket stor inverkan på miljön.

Diskussionen om närodlat behöver bli mer nyanserad, maten är inte automatiskt mer klimatvänlig för att den odlats av grannen. Att produktionsmetoder i både jordbruk och förädling helt ignorerats i IVL:s rapport är mycket märkligt. Vi vill väl alla ha hälsosam mat som inte belastar miljö och klimat, som inte är full av kemikalier, som inte tar livet av dem som producerar den och som odlas på ett långsiktigt hållbart sätt. För att komma åt det måste hänsyn tas till många faktorer. Att då ställa det ena mot den andra hjälper föga.

En matkasse med mat odlad av grannen, med övervägande säsongsanpassade vegetabilier och en eller annan köttbit som inte härstammar från köttindustrin, låter inte alls fel. Men så länge inte det finns att tillgå, är jag glad att det finns andra i världen som tar fram den typen av mat åt oss. Och det borde vara självklart för alla att odla utan importerad handelsgödsel och importerade kemikalier.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 14

Natten till den 22 mars brann den stora gårdsbyggnaden vid Nibble Gård i Järna ner till grunden. Byggnaden rymde ladugård och lagerutrymmen och även ett mejeri. I ladugården fanns totalt ca 70 djur, mjölkkor och kalvar, vars liv inte stod att rädda. 28 ungdjur, av vilka en del är dräktiga ungkor, kunde dock föras i säkerhet. Mejeriet, inklusive ett stort lager Järna-ost totalförstördes. Brandkåren lyckades dock rädda Järna Naturbruksgymnasium som har sina lokaler bara ett tjugotal meter från brandplatsen.

Nibble Gård är en av Sveriges äldsta biodynamiska/ekologiska gårdar. Den utgör ett slags hjärta i ett område med många verksamheter och bostäder, och har alltid varit en plats dit människor känt sig välkomna. Järna Mejeris fantastiska produkter har dessutom gjort gården och korna kända i hela Stockholmsområdet, och längre bort än så. Alla som varit på Nibble Gård – arbetat där, lekt där som barn, köpt mjölk eller bara varit på besök – har berörts av korna.

Under brandnatten och de efterföljande dagarna kom en stadig ström av människor, sms och mejl från hela Sverige och även utomlands ifrån. Människor ville delge sin sorg och medkänsla och undrade hur de kunde hjälpa till. Lördagen den 24 mars arrangerades en tyst manifestation, vid vilken ca 300 personer deltog.

Mitt i allt det tragiska blir människors reaktion en ljusglimt. Vi lever i en tid där jordbruk är industrier och kor har förvandlats till ”djurenheter”. Många gårdar läggs ner och korna blir färre och färre. Att då se att så många människor berörs så starkt av en flock rödvita mjölkkors öde, det ger hopp för framtiden.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Mer än en hästköttskandal

Jag har varit i Tyskland ett par vändor under de senaste veckorna. Där, precis som här, är hästköttskandalen högaktuell. Ny information och nya rykten duggar tätt om fusket med hästköttet som påstås vara nötkött. För var dag som går blir historien än mer bisarr. Bland de senaste nyheterna finns uppgifter om kopplingen mellan ett av de köttföretag som just nu utreds, och ökända vapenhandlare.

Det är både tråkigt och obehagligt att ha köpt och ätit något annat än det man trott sig ha köpt och ätit. Men skandalen sätter ljuset på dagens livsmedelshantering också i ett vidare perspektiv. Avståndet mellan de som köper och äter en vara och de som producerar den blir allt större. Allt färre av oss bor på landsbygden, idag har få av oss någon bokstavlig närhet alls till råvarornas ursprung. I takt med att vi äter mer ”färdigmat” vars ingredienser ofta produceras och processas i flera olika länder, blir dessutom vår kunskap om råvarorna allt sämre. Globaliseringen och industrialiseringen av livsmedelsproduktionen ökar. De livsmedelsproducenter som styr marknaden blir färre och större och livsmedelshandeln allt mer centraliserad.

Men samtidigt som vi förlorar kunskaper om villkoren för odling och djurhållning och samtidigt som det som kallades förädling blivit till industriella processer, verkar det som att våra krav bara växer. Att vi ska kunna lita på kontroller och märkningar säger sig självt men lika självklart tycks det vara att vi ska ha tillgång till fläckfria välformade frukter och grönsaker och perfekt styckat kött (fast bara vissa fina delar) från världens alla hörn, och allt till så låga priser som bara är möjligt.

Hästköttskandalen kommer sannolikt att leva en bra stund, det kommer media att se till. Förhoppningsvis hittas bedragarna och får sina straff. Branscher och myndigheter kommer att införa nya rutiner, kontroller och tester (som för övrigt kommer att öka kostnaderna för livsmedelsproducenterna).

Och vi då? Vi lever i en urbaniserad värld, det är klart att vi inte alla kan vara bönder eller för den delen ens handla direkt av en bonde. Vi måste kunna lita på att maten vi köper är vad den utgör sig för att vara och säker att äta. Vi måste självklart ställa krav på våra svenska politiker, se till att åtgärder vidtas som gagnar en decentraliserad livsmedelsproduktion i alla led, från odling till förädling och distribution.

Men vi behöver också lära oss mer själva. Fler barn behöver träffa fler bönder för att se var maten kommer ifrån. Det talas mycket om konsumentmakt som ett sätt att påverka genom att ställa krav. Men vi kan dessutom återta lite av makten över maten vi äter genom att laga mer av den själva. Att lära sig att laga enkel, okonstlad mat på riktiga råvaror är ett sätt att få bättre kontroll över vad vi äter.

Det är dags för en nationell satsning på riktig mat.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 6

Jordbruksverket släppte nyligen rapporten Hållbar köttkonsumtion där man bland mycket annat föreslog en skatt på kött. Reaktionerna blev självklart många. En del positiva, andra negativa och vissa riktigt arga. Kanske detta kan bidra till att vi får igång en allvarlig diskussion om köttproduktion ur alla dess aspekter.

En aspekt som förvånansvärt sällan tas upp är köttindustrins användande av antibiotika. Antibiotika används i gigantiska mängder i djuruppfödning. Man räknar med att över hälften av världens antibiotika ges till djur – och då inte i första hand till sjuka, utan till friska djur. Det har nämligen visat sig att man genom regelbundna doser av antibiotika i fodret kan minska de totala kostnaderna bl a genom att korta ner uppfödningstiderna. Och på så vis konkurrera med lägre priser på en allt hårdare marknad.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika blir allt vanligare. Det pågår intensiva diskussioner inom sjukvårdsforskningen om detta. De flesta är eniga om att vi måste minska användandet. Samtidigt ökar köttkonsumtionen drastiskt och köttet ska helst inte kosta för mycket. Antibiotika som ges till djur hamnar i naturens kretslopp, i jorden, grundvattnet och i maten. Det är något som drabbar oss alla. Hur vi ska vända trenden ska diskuteras ordentligt. Att vända den är absolut nödvändigt.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar