Etanolhysterin en bromskloss för hållbar utveckling

I Tyskland pågår just nu en politisk kamp kring regeringens planer på att på bred front införa E10. E10 kallas bensin med 10 procents inblandning av etanol. Idag är bensinen i Tyskland utblandad med 5 procent etanol, detsamma som i princip all 95-oktanig bensin i Sverige. Planerna möts av motstånd från alla möjliga håll – allt från bilistorganisationer som kräver att bilindustrin garanterar att motorerna klarar av den nya drivmedelsblandningen, till miljöorganisationer som Greenpeace.

Al Gore som en gång förespråkade det som kallas första generationens biodrivmedel (främst etanol) har idag tagit avstånd och varnar för dess negativa effekter. Han erkänner i princip att hans tidigare stöd delvis grundades på en politisk omtanke om USA:s majsbönder, de har nämligen fått statliga subventioner för att producera majs som används till etanol. Idag beräknar man att över 40 procent av USA:s majsproduktion hamnar i landets över 200 etanolfabriker. Merparten av den etanol som säljs i Sverige kommer från Brasilien där sockerrör utgör grundråvaran.

Med hjälp av politiska beslut, subventioner och nya lagar och regler uppstår i rasande takt en ny industri och många vill ha del av kakan. Entusiasmen tycks heller inte avta det minsta av alla de frågor som tornar upp sig kring etanolen.

Vältaliga politiker pratar om de många positiva effekter biodrivmedel har på klimatet.  Bilindustrin gläds åt att kunna använda sin produktionskapacitet fullt ut utan att behöva satsa så mycket på ny teknik och snåla bilar. Industrijordbrukare och stora jordägare gläds åt subventioner och politiskt säkrade marknader. Stora investerare gläds åt snabba pengar och politiskt stöd. Och alla som investerar pensionspengar på kalaset gläds åt utsikterna till god återbäring. Bilägare gläds åt skattelättnader och gratis parkering. Ja, det är många som gläds åt utvecklingen. Jag tillhör själv de som anser sig vara beroende av bilen och det är förstås enkelt att köra på som vanligt och inte behöva göra några radikala förändringar i sin livsstil. Så jag har full förståelse för de politiker som inte orkar ta i frågan och än mindre ärligt berätta för oss att det, förr eller senare, kommer att krävas stora förändringar i vårt sätt att använda bilen.

Men mänsklig förståelse för alla som vill tjäna snabba pengar och köra snabba bilar, liksom för politikernas bekymmer, uppvägs mer än väl av vreden över konsekvenserna som den kollektiva blindheten medför.

Ökad majsproduktion och ökad handelsgödselanvändning bidrar till att allt mer kväve rinner ut i och tar död på världens hav (Östersjön och Mexikanska Golfen exempelvis, läs mer på http://www.msnbc.msn.com/id/23695288/ns/us_news-environment). Allt mer odlingsmark går till produktion av biodrivmedel istället för mat. Och om inte befintlig odlingsmark används offras istället skog och andra naturområden. Etanolproduktionen räknad från tillverkning av handelsgödsel till transport till marknaden (den övervägande delen av Europas etanol är och förblir importerad) är enormt energikrävande. Industrins negativa effekter på miljön kommer att bli gigantiska och klimatnyttan är minst sagt osäker. Fattiga människor världen över kommer att betala mer för sin mat och fler kommer att gå hungriga. Makten över världens landresurser blir mer centraliserad när storföretag och enskilda länder köper upp allt mer mark.

Listan över negativa följder och risker som satsningen på första generationens biodrivmedel medför är lång. Ett faktum som ofta kontras med uttalanden om att det forskas i ämnet och att vi snart kommer att kunna producera bättre drivmedel av växtavfall (andra generations biodrivmedel), att bilarna kommer att bli mer drivmedelssnåla, att produktionen av råvaror till etanol blir mer miljövänliga, och så vidare.

Det är klart att vi ska fortsätta forska och det är klart att vi behöver pröva både det ena och det andra på vägen. Men att ge sig in i storskalig produktion och användandet av första generationens biodrivmedel är fullständigt vansinnigt. Det förstör snarare chansen att hitta en lösning på denna en av vår tids största utmaningar.

Det som krävs är att många typer av biodrivmedel produceras, och att de är anpassade till de förutsättningar som råder på olika platser i världen. Det kan exempelvis vara biodiesel från raps, drivmedel från skogs- och matavfall eller biogas. Produktionen måste vara hållbar samtidigt som vi på allvar måste jobba med att minska bilkörandet och ta fram snålare bilar och alternativa transportmedel och -system.

Dagens hysteriska satsning på etanol kommer under lång tid framöver att utgöra en bromskloss för denna nödvändiga utveckling. För vem vill investera i allt detta när det går att tjäna pengar nu, och det med stor hjälp av politiken? Och när väl hela apparaten med industriodlingar, ett nätverk av fabriker och ett globalt transportsystem för etanol är på plats, vem vill då lägga ner det till förmån för bättre teknik och smartare lösningar?

Efter en tid då miljörörelsen närmast tyckts paralyserad av tron på att etanolet är en enkel lösning på en del av klimatproblemet, börjar den (eller åtminstone delar av den) nu att vakna till liv. Rapporten Driving to destruction som lanserats av nio tunga miljöorganisationer, är ett bra exempel på det. http://www.greenpeace.org/sweden/se/System-templates/Search-results/?all=Driving%20to%20destruction

Men det är föga troligt att politikerna kommer att agera för att stoppa eller ens bromsa utvecklingen, det lär bli gräsrötterna som får göra jobbet. En bra början vore att kräva ekologisk odling av de råvaror som går till etanolproduktion. Då skulle vi faktiskt kunna se om etanol är ett hållbart bidrag till framtidens energiframställning – utan att först har förstört för mycket och byggt in oss i ett system som inte håller måttet.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 svar till Etanolhysterin en bromskloss för hållbar utveckling

  1. Anders skriver:

    Jag tror du blandar ihop en massa olika saker här. För det första majsetanol som är en helt intern USA-historia. USA använder fortfarande så gott som all sin etanol själv – så den behöver inte resten av världen bekymra sig om.

    Sverige använder dels svensk etanol från pappersbruk och från Norrköpingsfabriken, dels det som kallas verifierat hållbar sockerrörsetanol (se http://www.hallbaretanol.se) från Brasilien. Den svenska produktionen är dels avfall, dels produktion på överskottsmark. Den senare är förvisso inte ekologiskt odlad, men ändå med vad som idag anses vara försiktig användning av handelsgödsel i Sverige – med just Östersjön i åtanke.

    Sockerrör är ju precis som klöver och ärtväxter mykorrhizabildande och behöver därför ytterst lite kväve. Däremot behövs fortfarande pesticider, men man jobbar intensivt på att minska den användningen genom att få fram härdigare sorter.

    Vad gäller den skenbara konflikten mellan biobränsle och mat så är den just – skenbar. Det finns mycket gott om jordbruksmark i världen. Stora arealer ligger helt obrukade därför att de konkurrerats ut av USAs och EUs dumpning av subventionerade livsmedel på världsmarknaden. Det är direkt förödande för Afrika och även Sydamerika när USA och EU använder sina överskottsmarker och sitt subventionssystem till att producera ännu mer mat som dumpas på världsmarknaden till ett pris som ingen kan producera för. Det har slagit ut större delen av Afrikas jordbruk, och dessa bönder har flytt till städernas slum – där de blir beroende av att USA och EU fortsätter att sälja billig mat – samtidigt som exvis 90 % av Etiopiens jordbruksmark ligger öde, 95 % av södra Sudans mark, 90 % av Tanzanias åkrar ligger oanvända.

    FAO visar i sin nya rapport Making integrated Food – Energy Systems work for people and Climate att ökade satsningar på biobränsle är en förutsättning för att avveckla fattigdomen och utrota svälten.

    Så det är inte konstigt om det finns en hel del människor som vill använda etanol. Sen finns det några få som fortfarande tror att vi kan fortsätta som förut, men bara byta ut bensinen mot etanol – men de är få och helt oseriösa – de behöver du inte haka upp dig på.

    • John skriver:

      Hej,
      och tack för din kommentar. Jag ska försöka att bemöta dina inlägg var för sig.

      1) Du inleder med:
      ”För det första majsetanol som är en helt intern USA-historia. USA använder fortfarande så gott som all sin etanol själv – så den behöver inte resten av världen bekymra sig om.”

      Mellan mars 2009 och mars 2010 steg USA:s export av majsetanol från 15,14 miljon liter till 174,110 miljon liter. Exporten gick till många länder, från Mellanöstern till Brasilien och Nederländerna (se http://advancedbiofuelsusa.info/growing-u-s-export-corn-ethanol). Exporten till Nederländerna beräknas gå vidare till andra europeiska destinationer. I USA ser man stora möjligheter att bli ”The Saudi Arabia of ethanol” och man räknar med vidare stark tillväxt av produktion och export.

      2) Du skriver:
      ”Sverige använder dels svensk etanol från pappersbruk och från Norrköpingsfabriken, dels det som kallas verifierat hållbar sockerrörsetanol (se http://www.hallbaretanol.se) från Brasilien”.

      Det går inte att veta varifrån etanolen i exempelvis E85 härstammar, det är en affärshemlighet som företagen inte vill avslöja. Enligt DN 10-07-01 kommer dock över 70 procent från europeiska vinrester och spannmål. En hållbarhetsmärkning innebär tyvärr inte alltid att produktionen av en vara faktiskt är hållbar. Det finns en hel del kritik mot den här typen av märkning, begreppet ”greenwashing” nämns ofta i sammanhanget. Jag har förstått att etanolproduktionen vid Norrköpingsfabriken visserligen ligger långt framme men just där produceras bara en liten del av den etanol som används i Sverige idag.

      3) Du skriver:
      ”Den svenska produktionen är dels avfall, dels produktion på överskottsmark”.

      Produktion av etanol från avfall kan definitivt vara positivt och är sådant vi hoppas mycket på framöver. Begreppet ”överskottsmark” är dock mer komplicerat.

      Du skriver:
      ”Den senare (produktion av råvaror på överskottsmark) är förvisso inte ekologiskt odlad, men ändå med vad som idag anses vara försiktig användning av handelsgödsel i Sverige – med just Östersjön i åtanke”.

      Vad menar du med försiktig användning av handelsgödsel? Är det din egen tolkning eller någon annans? Vore det inte smartare att använda mera av det du kallar för överskottsmark till att producera livsmedel ekologiskt? Idag är det tvärtom så att användandet av handelsgödsel och bekämpningsmedel stiger i Sverige för att vi ska producera mer på mindre arealer.

      4) Du skriver:
      ”Sockerrör är ju precis som klöver och ärtväxter mykorrhizabildande och behöver därför ytterst lite kväve. Däremot behövs fortfarande pesticider, men man jobbar intensivt på att minska den användningen genom att få fram härdigare sorter.”

      En enkel googlesökning (exempelvis på ”fertilizers in brazilian sugarcane”) räcker gott för att visa att användandet av handelsgödsel är mycket omfattande inom brasiliansk sockerrörsproduktion. En stark mykorrhizabildning med sina positiva effekter är beroende av många faktorer. Att tillsätta kvävegödsel är negativt i det sammanhanget. Ändå gör man det för att få ut större skördar snabbt, väl medvetna om att man därmed försämrar marken och dess bördighet. Det handlar inte om vad växten behöver utan vad som används – och det används mycket kvävegödsel i brasiliansk sockerrörsproduktion.

      5) Du skriver: ”Däremot behövs fortfarande pesticider, men man jobbar intensivt på att minska den användningen genom att få fram härdigare sorter.”

      Rätt, pesticider används i mycket stor omfattning, vilket medför stora hälso- och miljöproblem. Några härdigare sorter finns inte ännu och det tar rimligen rätt lång tid innan en bred användning av dessa blivit verklighet. Dessutom vet ingen idag om sådana sorter faktiskt leder till en minskning av pesticidanvändandet? Blir det hållbart med pesticider för att det kanske behövs mindre av dem i framtiden?

      6) Så till den stora delen av ditt inlägg, den du inleder med:
      ”Vad gäller den skenbara konflikten mellan biobränsle och mat så är den just – skenbar”.

      Frågan om sammanhanget mellan energi, i det här fallet etanol, och livsmedelsproduktion och -tillgång är mer komplex än så. FAO har genom åren själva givit uttryck för detta genom många olika besked och tankar i olika rapporter. Att du hänvisar till det sjuka i EU:s exportsubventioner är sympatiskt men hjälper en föga att verkligen förstå situationen. Med hänsyn till den snabba expansionen av etanol- (och biodiesel-) produktion som just nu pågår, får man utgå ifrån att situationen om bara några år är en helt annan. Storföretags och staters snabba uppköp av odlingsmark på många håll i världen är en illavarslande signal. Även jag ser möjligheterna för biobränsle att spela en roll i kampen mot fattigdom och svält, men inte om den utveckling som pågår idag blir vägledande.

      Det är som en tävling där det gäller att hinna hoppa på tåget och tjäna snabba pengar på etanol. Ingen har tid att stanna upp och vänta på nästa generations teknologi, att säkerställa att världens småbönder är med på ett vettigt sätt eller att skydda Sydamerikas regnskogar på ett effektivt sätt. Och istället för tveksamma märkningar för så kallad hållbar produktion vore det intressant att veta varför ingen satsar på ekologisk produktion.

      Varför inte stanna upp lite? Använda tiden till att utveckla andra generationens teknologi, skapa förutsättningar för en seriös hållbar odling av råvaror, skapa regelverk för att skydda småbönders intressen och utveckla nya transportteknologier. Ett perfekt sätt vore att helt enkelt kräva att råvaror till biobränsle odlas ekologiskt.

  2. BL skriver:

    Anders skriver:
    ”Jag tror du blandar ihop en massa olika saker här. För det första majsetanol som är en helt intern USA-historia. USA använder fortfarande så gott som all sin etanol själv – så den behöver inte resten av världen bekymra sig om.”
    Där tror jag dessvärre att du misstar dig:

    ”Tidigare bestod nästan all E85 i Sverige av sockerrörsetanol från Brasilien, men i dag har den importen i stort sett upphört. I stället exporterar USA delar av sitt överskott av majsetanol, som anses vara det miljömässigt sämsta alternativet, till Europa.”

    http://www.atl.nu/Article.jsp?article=66636&a=Billig%20majsetanol%20pressar%20svenska%20tillverkare

  3. Lisa Månsson skriver:

    Tips på miljövänlig motor i utveckling. http://www.keppemotor.com
    De skriver där: ”Visste du att det redan finns en motor som är 90% effektivare än traditionella elmotorer? Keppemotorn kan, bokstavligen, rädda livet på den här planeten.”
    Kommer antagligen att ställas ut på mässa i Stockolm 20-21 september.

  4. Pingback: Bioteria blogg » Blog Archive » Italien – Perfektion tar tid…

  5. sveby skriver:

    Jag har en Ford Focus etanolbil som i princip bara krånglar när den går på etanol, bränsleventilerna sätter igen sig. Vi har fått uppmaning av Ford att bara tanka bensin, Som jag ser det är etanolen död, jag vill inte tanka något som förstör bilen och sedan fastna i ”blame game” mellan biltillverkare och etanoltillverkare och desutom FÖRLORA pengar per/mil !!! Jag tankar numera bara bensin tragiskt men Etanolen är död som bilbränsle.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>