Matpriser, så funkar det (1)

Diskussionen om vad ekologiska varor kostar, i sig och jämfört med konventionella varor, är både viktig och intressant. Men jag upplever att det saknas mycket kunskap för att diskussionen ska bli meningsfull. En lång rad faktorer måste tas i beaktande för att man ska förstå vad som skiljer ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel åt.

Konventionell livsmedelsproduktion har till stor del utvecklats just för att göra livsmedel billiga. Det är därför vi kontinuerligt har kunnat lägga mindre och mindre andel av vår disponibla inkomst på mat. Den andel vi idag lägger på mat är mycket liten, vi väljer helt enkelt att lägga mer på annat. Låga matpriser är en förutsättning för en hel del av vår lyxkonsumtion.

Kostnadssänkningar och effektivitetsökningar vid själva odlingarna har baserats på en rad faktorer. Här är några av dem:

En omfattande användning av handelsgödsel. All odling bygger till stor del på växternas tillgång till växtnäringsämnen. Under mänsklighetens historia har vi successivt lärt oss att bevara och även öka tillgången på näringsämnen till växterna. Ett av de viktigaste stegen togs när människan lärde sig samarbeta med djuren. I Norden fick djuren sitt foder från äng och bete och senare även från de odlade åkrarna. Djuren gav oss i gengäld värdefulla livsmedel och mycket värdefullt gödsel, som i sin tur höll åkrarna fruktbara. Senare lärde vi människor oss att också dra nytta av baljväxter, som exempelvis klöver. Dessa visade sig nämligen kunna ta växtnäringsämnet kväve ur luften, binda det vid sina rötter och sedan göra det tillgängligt för odlingen. Jordbruket begränsades dock ännu av de naturliga förutsättningarna på själva odlingsplatsen, på att man växlade mellan olika grödor på åkrarna, att man använde en stor del av arealen till baljväxter och foderproduktion och att man var beroende av ett samarbete med djuren. När handelsgödseln kom mot slutet av 1800 talet, men först på allvar efter första och andra världskrigen, ändrades allt detta radikalt.

Specialiseringen. Nu kunde man ta nästa steg mot att befria sig från naturens begränsningar. Viktigast var kanske att man, om man så ville, kunde göra sig av med djuren eftersom deras gödsel inte längre behövdes. Det i sin tur gjorde att man kunde reducera odlandet av foderväxter och baljväxter. Man kunde helt enkelt specialisera sig på ett eller ett par grödor, exempelvis spannmål, och odla det på hela arealen, varje år.

Mekaniseringen. Att specialisera sig på att odla en eller ett par grödor, var en förutsättning för att man skulle ha råd att investera i specialtillverkade maskiner som kunde ersätta människors och djurs arbetskraft. Under den tid då man hade många grödor i växelbruk och höll djur, hade det varit omöjligt att göra så stora investeringar för varje enskild del av jordbruket.

Bekämpningsmedlen. Specialiseringen och utvecklingen av monokulturer där samma växt odlas år från år på samma plats, växtförädling där ökad avkastning prioriterades, intensiv användning av handelsgödsel m m, ledde till att behovet av att skydda grödorna från insekter, mögel och liknande ökade. Detta i sin tur ledde till dagens omfattande användning av gifter inom jordbruket. Utan växelbruk etablerade sig ogräset allt starkare på åkrarna. Under hela 1900-talet lämnade också många människor landsbygden och arbetskraft blev allt dyrare. Allt detta bidrog till dagens omfattande användning av herbicider, ogräsgifter, på åkrarna.

Dränering och irrigation. Modern teknologi har gjort det möjligt att i allt högre grad reglera vattentillgången på åkrarna. Allt mer mark konstbevattnas idag, vilket gör det enklare att styra odlingarna. Samtidigt har man dränerat allt större områden för att göra dem lättare att odla. Även här har specialisering spelat en stor roll när det gäller möjligheterna till stora investeringar.

Ekologisk odling innebär i praktiken att man avstår från mycket av just det som alltså gjort den konventionella maten billig. När man avstår från handelsgödsel, herbicider och bekämpningsmedel blir det mycket svårare och oftast närmast omöjligt att specialisera sig. Detta i sin tur innebär att möjligheterna till investeringar i specialmaskiner är mer begränsad. När dessa saknas blir människornas arbetskraft åter nödvändig i högre grad. När man avstår från handelsgödsel m m får man oftast acceptera att skörden per areal blir något lägre och att man får använda en del av arealen till sådant som baljväxter och foder till djuren. Ekologisk odling innebär att mer av ens tid, energi och resurser måste användas för att bygga en sund och långsiktigt hållbar odling, snarare än att koncentrera sig på maximal avkastning just nu.

Vid själva odlingen finns alltså en lång rad faktorer som för den ekologiska odlaren pressar upp kostnaderna per kilo producerade livsmedel i jämförelse med de konventionella. Det är dock långt ifrån allt som skiljer ekologiska produkter från konventionellt odlade. Framöver kommer jag att belysa flera av de faktorer som påverkar priserna.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>