Matpriser, så funkar det (2)

Diskussionen om vad ekologiska varor kostar, i sig och jämfört med konventionella varor, ger en möjlighet att på ett konkret sätt belysa skillnaderna mellan ekologiska och konventionella livsmedel. Sist skrev jag om några av skillnaderna vad gäller odlingen av råvarorna. Samma princip, att konventionell livsmedelsproduktion till stor del utvecklats för att göra livsmedel billiga, gäller självfallet även inom livsmedelsindustrin. Mat ska vara billigt – kosta vad det kosta vill.

Kemiska tillsatsmedel har i det närmaste varit en förutsättning för att kunna bygga den storskaliga, specialiserade livsmedelsindustri vi har idag. En industri där förädlingen ofta sker långt från produktionen, något som innebär många och långa transporter – först från gård till fabrik, sedan från fabrik till försäljningsställe. Detta i sin tur ställer höga krav på hållbarhet. Förr i tiden uppnådde man hållbarhet genom tekniker som inläggning, torkning, rökning m m. Man förädlade maten. Idag uppnås lång hållbarhet med hjälp av frysning eller kemiska konserveringsmedel (eller rentav både och). Effektiva produktionslinjer ställer också krav på hur råvaran ska vara beskaffad för att bäst passa in i produktionsprocessen. Där spelar sådant som storlek, form, utseende och renhet stor roll.

I regel ska så slutprodukten säljas under ett varumärke. Idag är det faktiskt ofta varumärket i sig som avgör vilket pris man kan sätta på en produkt. Konsumenten förväntar sig att en viss produkt under ett visst varumärke ska smaka likadant varje gång hon köper den, att hon ska veta vad hon får. Men råvaror är mycket sällan identiskt lika. Olikheterna beror bland annat på växtplats, jordens beskaffenhet, på väder och vatten. Även om odlaren jobbar hårt för att försöka säkra att så mycket som möjligt görs på samma sätt i odlingsprocessen, finns det inga garantier för att resultatet ska bli detsamma. Artificiella smak- och aromämnen fyller därför en viktig funktion när det gäller att reglera, eller jämställa smaker. Även utseendet ska vara homogent. Det justeras med hjälp av en rad medel som fixar till färg och konsistens.

Enbart ett fåtal av de tillsatsmedel som används inom dagens livsmedelsförädling och -industri är tillåtna inom ekologisk produktion. Och eftersom en hel arsenal av kemiska medel utgår vid ekologisk förädling, blir ofta den processen mycket mer tids- och kostnadsintensiv.

Varuflödet av ekologiska produkter är, i alla led, mycket mindre än för de konventionella. Detta resulterar ofta i högre kostnader per enhet i varje led. Vissa påstår att risktagandet är högre för ekologiska produkter då man inte kan använda sig av exempelvis fungicider under transport och lagring. Att ersätta ekologiska varor när kvalitets- eller leveransproblem uppstår (i grossist-, butiks- eller förädlingsleden) är också svårare och i regel dyrare, då tillgången är mer begränsad. Även det påverkar företagens kalkyler – och i slutändan priserna.

Frågan om varför priserna för ekologiska varor så ofta är högre än de för konventionella, är alltså komplex och berör många faktorer. Klart är att priserna på ekologiska varor sjunkit under åren, delvis rätt dramatiskt. Det beror i första hand på att marknaden och odlandet vuxit, och kostnaderna per enhet sjunkit. Hur långt det är möjligt att gå är dock en stor fråga.

I många prisundersökningar jämförs ekologiska produkter med konventionella lågprisprodukter. I undersökningar där man jämför ekologiska produkter med konventionella så kallade premiumprodukter, ser bilden helt annorlunda ut och ibland kan de ekologiska produkterna t o m vara billigare (här ser man vilken betydelse utseende, presentation och varumärke har idag).

Återstår att säga att mycket tyder på att ekologiska produkter på ett mycket tydligare sätt speglar de faktiska kostnaderna för produktionen. För inom konventionell produktion uppstår inte sällan osynliga kostnader som inte betalas av konsumenten i affären, utan via skattsedeln. Och då har vi inte ens börjat tala om kostnader i termer av natur, eller som det heter idag, ekosystemtjänster.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>