Ledare Ekolådans veckobrev 3

Senast Europa upplevde akut svält var under andra världskriget. Erfaren­heterna därifrån präglade under många årtionden de europeiska ländernas inställning till jordbruket. I Sverige strävade politikerna efter att göra landet självförsörjande på jordbruksprodukter i händelse av ytterligare krig eller andra kristillstånd. Även EU skapade en jord­brukspolitik med målet att säkra Euro­pas livsmedelsförsörjning. Sedan 1995 gäller EU:s jordbrukspolitik även för Sveriges del. Sverige har länge varit ett av de länder inom EU som allra hårdast arbetar för att stöd till jordbruk avveck­las och för att jordbruksproduk­tion bör vara marknadsstyrd. Samtidigt fortsätter jordbruk över stora delar av Sve­rige och många andra länder läggas ner.

Vår självförsörjningsgrad sjunker stadigt samtidigt som transportberoendet ökar. Det är osannolikt att Sverige skulle drabbas av krig idag, men det finns andra risker. På DN Debatt den 31 december 2012 lyfte Johan Kuylen­stierna, på Stockholm Environment och Lisa Sennerby Forsse, slu, under rubriken Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning bl a fram följderna av klimatförändringar som riskfaktorer.
Livsmedelstrygghet bygger på ett levande jordbruk som är så oberoende av importer som möjligt. Sverige behöver en levande landsbygd för framtiden.

Publicerat i Okategoriserade | 103 kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 46

Torsdag i förra veckan var det åter dags för Ekolådans årliga odlarmöte. Det är en mycket viktig dag för oss då vi får tillfälle att samtala med och lyssna på våra odlare. För det är förstås just hos dem allt börjar. Ekolådans utgångspunkt är att våra kunder ska få så bra ekologiska livsmedel som möjligt – och att det görs på ett sätt som stödjer ekologiska odlare i deras arbete.

En av de största och viktigaste utmaningarna för oss är kvalitet. Kvalitet omfattar många olika aspekter och kriterierna förändras löpande och beroende på vem man pratar med. Det handlar om sådant som smak, doft, fräschör, utseende, hållbarhet och att råvarorna är fria från kemikalier.

Under senare år har man kunnat konstatera att kraven på råvarornas utseende ökat markant. Frukter och grönsaker med fläckar och annat som tidigare accepterades som naturligt, ratas ofta idag. På Ekolådan har vi ännu inte upplevt detta som ett stort bekymmer men ser att det skulle kunna bli till ett problem även för oss om utvecklingen mot fläckfrihet fortsätter. Risken är att allt fler varor måste sorteras bort och, i vissa fall, att svinnet ökar.

Det är självklart att odlarna vill kunna sälja så mycket som möjligt av sina råvaror, i vårt uppdrag ingår också att arbeta för det. Samtidigt är det den som köper produkten som slutligen bestämmer vad kvalitet är. Balansen mellan dessa två punkter kräver ett löpande samtal och god kunskap om varandras tankar och förutsättningar.

Vi gick alla från mötet mycket medvetna om hur viktig en levande dialog är när det gäller att bestämma och hålla hög kvalitet.

Publicerat i Okategoriserade | 710 kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 44

Här hemma diskuterar vi etanolens för- och nackdelar. Det sägs att den kanske inte är den bästa lösningen för framtiden men att den behövs nu. Det sägs att vi inte får fastna vid etanol utan måste forska vidare kring bättre lösningar.

Men hur många av oss anar eller förstår att den globala energikartan ritas om just nu? Hur många vet hur fort utvecklingen kring etanolen går?

På många håll i världen där man har bra förutsättningar för att odla de grödor som används till etanol har den blivit en fast etablerad faktor inom jordbruk och ekonomi. Jag kunde själv konstatera det vid ett besök i provinsen Piura i norra Peru för ett par veckor sedan. Där finns ett närmast oändligt ökenlandskap som stiger från Stilla Havs-kusten upp mot förlöparna till Anderna. Den bryts här och där av gröna dalar som följer flodernas vindlande väg ner från bergen. Här finns de bästa förutsättningarna i världen för odling av socker, det är just här man får de allra rikaste skördarna. Här är det en sockerboom just nu, och motorn i den stavas etanol. En del av skörden går idag till den inhemska etanol-marknaden men ryggraden består av den omfattande exporten till bl a Sverige.

På kort sikt ser man bara fördelar; jobb i odlingarna och fabrikerna samt exportintäkter. Stora investeringar görs i jättelika bevattnings-, odlings och fabriksprojekt som har vatten från Chirafloden som utgångspunkt.

Piura är bara ett av många områden i världen där etanolboomen snart är ett faktum. Hur diskussionen om etanol nu än utvecklas, och helt oberoende av all forskning kring andra drivmedel, är det bara att konstatera att etanolen är här för att stanna. För Piuras del och för oss alla, är det bara att hoppas att den snabba väg vi valt också är den rätta.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 38, 2012

Förr i tiden var tillgången till mat från närområdet en avgörande fråga. Efter andra världskriget då människor hade matbrist och svält i färskt minne, ansågs det viktigt att säkra en fungerande mat-produktion. Men minnena har bleknat. Globalisering och långväga import av billig olja är sedan länge vår vardag.

Så har odling och matproduktion blivit något alltmer avlägset och abstrakt för de flesta. Maten ska helt enkelt bara finnas där. Och den ska vara billig. Låga priser, osäkerhet och risk-tag-ande har under årtionden bidragit till nedgången för svensk grönsaksodling.

Riskminimering och trygghet var ledorden när Ekolådan startades. Vi ville att konsumenterna skulle få veta mer om odlarna och deras villkor, och känna att de var ”deras” odlare. Genom att själva bestämma innehållet i lådorna ville vi bättre kunna säsongsanpassa innehållet och kunna lova odlarna att köpa en viss mängd av vissa produkter vid en viss tid. Vi hoppades det skulle bidra till att inspirera fler att börja odla.

Det händer en hel del i landet nu. Allt fler människor är intresserade av att få tillgång till mat från sitt närområde, ”närodlat” har blivit ett begrepp. Bondens marknad, gårdsförsäljning, lokala distributionssystem och enskilda butiker som poppar upp lite här och var. Det är mycket glädjande, men än så länge sker allt i mycket liten skala.

Nu gäller det att människors önskan om ”riktig” mat från närområdet tas på allvar – inom politiken och inom handeln. Vi måste diskutera hur vi kan ge fler människor möjlighet att odla utan att vara beroende av en massiv import av konstgödsel, och utan att utsättas för en konstant prispress från lågprisimporten. Detta är en av förutsättningarna för en trygg framtida matförsörjning.

Publicerat i Okategoriserade | 665 kommentar

Sverige är just nu fullt av dignande fruktträd. Då borde det väl gå att köpa lokalt. Varför ligger det inte svenskt frukt i Ekolådan?

Vi söker våra leverantörer bland dem som odlar frukt ekologiskt. Alltså dem som avstår från handelsgödsel och kemikalier. Som är ekologiskt certifierade. Det är stor brist på ekologisk frukt i Sverige. Normalt har vi ganska bra koll på vad som finns tillgängligt, men vi är också beroende av att odlare ringer och erbjuder oss sin frukt. Vi får i princip aldrig sådana erbjudanden. Däremot är det väldigt många som gärna vill köpa ekologisk frukt. Men vi kan självklart inte köpa frukt från huvudaktörerna inom svensk yrkesfruktodling, eftersom de använder sig av handelsgödsel och kemikalier.

Vi är beroende av att frukten håller en ganska hög yttre kvalitet. Det betyder i princip att frukterna ska vara jämna och utan några skador eller fläckar. Detta är en fråga i sig. Personligen tycker jag att kraven på yttre kvalitet idag är alldeles för höga. Jag tillhör dem som minns när de accepterades, men dagens konsumenter ratar äpplen med fläckar. Detta innebär att i princip all frukt som hänger på gamla träd i svenska trädgårdar idag, inte går att sälja. Kvalitetskraven för också med sig krav på bra utrustning, lager och transporter för att frukten ska hålla från träden till butiken eller hemmet.

Frågan om vem som tar hand om alla äpplen i våra trädgårdar idag men som inte uppfyller kvalitetskraven för att kunna säljas, är viktig. Det är en stor resurs som i alldeles för stor utsträckning går till spillo. Men tyvärr inget vi på Ekolådan kan göra särskild mycket åt. Det handlar om att ta hand om dessa äpplen så snabbt och så lokalt som möjligt. Det finns en hel del små musterier som i första hand mustar åt privatpersoner. En del privatfrukt säljs också på marknader och en del till grannar. Då och då ser jag annonser där äpplen skänks bort….

Sedan vi övertagit ansvaret för Ekofruktsodlingen i Hallstahammar är vi själva odlare. Målsättningen var att rädda odlingen och se till att åtminstone ha svensk ekologisk frukt att erbjuda våra egna kunder. Men den odlingen är alldeles för liten för att kunna möta efterfrågan på ekologisk frukt. Avkastningen från träd som växer så långt norrut och utan handelsgödsel med mera, är inte jättehög och även vi drabbas av höga kvalitetskrav (vilket innebär att väldigt mycket frukt blir must).

Om vi ska få mer lokalt odlad ekologisk frukt på marknaden behövs påtryckningar från konsumenterna. Det behövs konsumenter som är beredda att betala, ibland avsevärt mycket mer, för denna frukt än för den importerade (eller den konventionellt odlade från södra Sverige för den delen). Det behövs konsumenter som då och då är villiga att också handla lite fläckiga eller ojämna frukter.

Tills dess att det finns tillräckligt med svensk ekologisk frukt är vi på Ekolådan otroligt glada för de kontakter vi har med duktiga och engagerade ekologiska odlare på annat håll i Europa.

Alla som har certifierad ekologisk frukt är välkomna att höra av sig till oss. Alla som behöver hjälp med certifiering eller som vill odla i framtiden är välkomna att höra av sig. Det är verkligen dags!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 33, 2012

Finns det något vackrare och mer rogivande än att se mjölkkor på grönbete? Tyvärr är det en allt ovanligare syn i Sverige. Och nu blir livet ännu tuffare för den lilla skara bönder som ännu vågar satsar på den så viktiga näringen.

Mjölkpriset har fallit och fortsätter att falla, samtidigt som foderpriserna kontinuerligt stiger. På många håll talar bönderna om protester, om att dumpa mjölk på åkrarna. Vi hör att priserna bestäms av världsmarknaden och kan pendla upp och ner. Tidigare hade eu mekanismer för att jämna ut svängningarna så att bönderna inte skulle drabbas så hårt. Men dessa stötdämpare har reformerats bort.

Det sägs att marknadspriser styrs av tillgång och efterfrågan. Det borde betyda att det finns för mycket mjölk på den globala marknaden. Men mjölk är en komplex produkt, inte bara till för att drickas, den används förstås också till smör och ost och inom livsmedelsförädling (även om vegetabiliska fetter används allt oftare som ersättning). Den globala mark­naden för mjölk styrs delvis också av den så kallade ”futures”-marknaden. Vilket innebär att det spekuleras i handeln med råvaran som sådan.

Svängningar och spekulationer skapar en otrygghet. Det är raka ­motsatsen till vad som behövs om vi ska skapa ett på alla sätt hållbart ­jordbruk. Det säger sig självt att ­hållbarhet kräver långsiktigt tänkande och en viss trygghet i systemet.

Det är dags att på allvar diskutera hur be­­hovet av långsiktighet och trygghet inom jordbruk (och ­skogs­­­­bruk) kan balanseras gentemot dagens snabba, nervösa och globala marknader. Vi behöver en ”grönare” ekonomi.

Publicerat i Okategoriserade | 945 kommentar

Matpriser, så funkar det (2)

Diskussionen om vad ekologiska varor kostar, i sig och jämfört med konventionella varor, ger en möjlighet att på ett konkret sätt belysa skillnaderna mellan ekologiska och konventionella livsmedel. Sist skrev jag om några av skillnaderna vad gäller odlingen av råvarorna. Samma princip, att konventionell livsmedelsproduktion till stor del utvecklats för att göra livsmedel billiga, gäller självfallet även inom livsmedelsindustrin. Mat ska vara billigt – kosta vad det kosta vill.

Kemiska tillsatsmedel har i det närmaste varit en förutsättning för att kunna bygga den storskaliga, specialiserade livsmedelsindustri vi har idag. En industri där förädlingen ofta sker långt från produktionen, något som innebär många och långa transporter – först från gård till fabrik, sedan från fabrik till försäljningsställe. Detta i sin tur ställer höga krav på hållbarhet. Förr i tiden uppnådde man hållbarhet genom tekniker som inläggning, torkning, rökning m m. Man förädlade maten. Idag uppnås lång hållbarhet med hjälp av frysning eller kemiska konserveringsmedel (eller rentav både och). Effektiva produktionslinjer ställer också krav på hur råvaran ska vara beskaffad för att bäst passa in i produktionsprocessen. Där spelar sådant som storlek, form, utseende och renhet stor roll.

I regel ska så slutprodukten säljas under ett varumärke. Idag är det faktiskt ofta varumärket i sig som avgör vilket pris man kan sätta på en produkt. Konsumenten förväntar sig att en viss produkt under ett visst varumärke ska smaka likadant varje gång hon köper den, att hon ska veta vad hon får. Men råvaror är mycket sällan identiskt lika. Olikheterna beror bland annat på växtplats, jordens beskaffenhet, på väder och vatten. Även om odlaren jobbar hårt för att försöka säkra att så mycket som möjligt görs på samma sätt i odlingsprocessen, finns det inga garantier för att resultatet ska bli detsamma. Artificiella smak- och aromämnen fyller därför en viktig funktion när det gäller att reglera, eller jämställa smaker. Även utseendet ska vara homogent. Det justeras med hjälp av en rad medel som fixar till färg och konsistens.

Enbart ett fåtal av de tillsatsmedel som används inom dagens livsmedelsförädling och -industri är tillåtna inom ekologisk produktion. Och eftersom en hel arsenal av kemiska medel utgår vid ekologisk förädling, blir ofta den processen mycket mer tids- och kostnadsintensiv.

Varuflödet av ekologiska produkter är, i alla led, mycket mindre än för de konventionella. Detta resulterar ofta i högre kostnader per enhet i varje led. Vissa påstår att risktagandet är högre för ekologiska produkter då man inte kan använda sig av exempelvis fungicider under transport och lagring. Att ersätta ekologiska varor när kvalitets- eller leveransproblem uppstår (i grossist-, butiks- eller förädlingsleden) är också svårare och i regel dyrare, då tillgången är mer begränsad. Även det påverkar företagens kalkyler – och i slutändan priserna.

Frågan om varför priserna för ekologiska varor så ofta är högre än de för konventionella, är alltså komplex och berör många faktorer. Klart är att priserna på ekologiska varor sjunkit under åren, delvis rätt dramatiskt. Det beror i första hand på att marknaden och odlandet vuxit, och kostnaderna per enhet sjunkit. Hur långt det är möjligt att gå är dock en stor fråga.

I många prisundersökningar jämförs ekologiska produkter med konventionella lågprisprodukter. I undersökningar där man jämför ekologiska produkter med konventionella så kallade premiumprodukter, ser bilden helt annorlunda ut och ibland kan de ekologiska produkterna t o m vara billigare (här ser man vilken betydelse utseende, presentation och varumärke har idag).

Återstår att säga att mycket tyder på att ekologiska produkter på ett mycket tydligare sätt speglar de faktiska kostnaderna för produktionen. För inom konventionell produktion uppstår inte sällan osynliga kostnader som inte betalas av konsumenten i affären, utan via skattsedeln. Och då har vi inte ens börjat tala om kostnader i termer av natur, eller som det heter idag, ekosystemtjänster.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 12, 2012

SVT:s Aktuellt visade den 13 mars ett inslag om svenskt bistånd i Zambia. Inslaget följdes av en intervju med biståndsminister Gunilla Carlsson.

Exemplet som togs upp handlade om hur svenskt bistånd subventionerar ett privat företags försäljning av kemiska bekämpningsmedel till människor på den zambiska landsbygden. Företagets vinst hade ökat, men det framgick tydligt att inga kunskaper om de hälsorisker som är förenade med användandet av medlen förmedlats, liksom inte heller vilken påverkan de har på miljön.

Enligt WHO:s beräkningar förgiftas ca 25 miljoner lantarbetare och småbrukare världen över av bekämpningsmedel varje år, av dem dör ca 200 000 i sviterna. Vi vet att grödor och grundvatten förorenas av dessa kemikalier. Vi känner också till de höga kostnader och det ökade beroende småbönder dras in i på grund av dessa bekämpningsmedel, i en ändlös spiral av lån till medlen, återbetalning, nya lån och så vidare, vilket i sin tur gör dem än mer beroende av odlingsmetoder som just bygger på kemikalier.

Afrika behöver ett nytt jordbruk. Ett som utgår från småbönders verklighet och resurser. Ett jordbruk som bygger på kunskap, samarbete och entreprenörsanda. Att subventionera försäljning av kemikalier till småbrukare är helt fel väg att gå. Och biståndsministerns argument att även vi i Sverige behövt det för att nå välstånd, är minst sagt beklämmande.

Publicerat i Okategoriserade | 803 kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 11, 2012

Den 7 mars berättade Ekonyheterna att svenskarna har slagit ett nytt rekord. Under 2011 åt vi i snitt 86 kilo kött per person, vilket motsvarar 236 gram per dag. Och en allt större andel av det importeras. Enligt SCB och Jordbruksverket var 35,6% av grisköttet, 51,2% av nötköttet och 39,0% av fågelköttet importerat. I nyhetsinslaget framkom att det är priset som styr vårt val mot importerat kött, att svensk kött helt enkelt inte kan konkurrera med pris.

Parallellt med den ökade köttimporten visar Jordbruksverkets statistik på en fortsatt minskning av antalet svenska djurbönder. Exempelvis har antalet företag som håller svin sedan 1990 minskat med hela 88%.

Många menar att konkurrensen är orättvis då de utländska producenterna inte har samma höga miljö- och djurskyddskrav på sig och i och med det kan leverera billigare kött. Detta används ibland som argument för att vi ska släppa lite på reglerna i Sverige, så att köttet kan bli billigare. Men det kan inte vara rätt väg – djurskyddet måste snarare stärkas ännu mer. Få står oberörda inför de återkommande rapporter som berättar om djur som far illa inom köttindustrin.

Industriell köttproduktion, förutsättningen för dagens billiga kött, medför på många håll ett enormt lidande för djuren, negativa miljöeffekter och ett stort resursslöseri.

Vi betalar med andra ord ett mycket högt pris för vårt billiga kött. Men, när industrin ligger gömd ute på landet, eller ännu hellre, i andra länder – ser vi det inte. Så länge det är på det viset kommer de som vill producera kött på ett bra sätt, inte att kunna konkurrera med övriga aktörer. Det är dags att börja betala vad köttet verkligen kostar.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ledare Ekolådans veckobrev 8, 2012

För ett par veckor sedan var jag åter på besök hos ”våra” banan-, kaffe-, mango- och ingefärsodlare i Dominikanska Republiken. Under en del av besöket hade jag med mig en grupp från ett ledande dagligvaruhandelsföretag som sedan många år tillbaka köper produkter, främst bananer, från dessa odlare. De söker en bättre förståelse för småböndernas situation och hur handeln faktiskt påverkar livet för dem och deras familjer.

Vi besökte många odlingar och byar och satt i flera möten med de kooperativ som småbönderna tillhör. Och vi fick en hel del positiv information om hur livet för dem i många stycken förbättrats tack vare den ekologiska odlingen, genom organiseringen i kooperativ och den rättvisa handeln.

Men vi blev också gång på gång påminda om hur utsatta dessa människor är – och hur små marginaler de har. I takt med att vi i Europa vill betala allt mindre för maten, krymper marginalerna ännu mer. I Dominikanska Republiken har man under en tid haft problem med sigatoka, ett mögel som angriper bananer. Detta har lett till stora skördeförluster. Vi frågade hur bönderna hanterat situationen med inkomstbortfall och annat. Vid ett av mötena reste sig en bonde och sade att diskussionen var intressant men att det för de flesta helt enkelt innebar att de och deras familjer fick äta mindre och mer sällan. Alla nickade och det blev mycket tyst en stund.

När vi här hemma diskuterar matpriser kan det vara på sin plats att minnas att det vi inte har lust att betala, istället betalas av någon annan, längre ner i kedjan.

Publicerat i Okategoriserade | 708 kommentar